5 anledningar till varför jag valt bort bröstförstoring med fett

5 anledningar till varför jag valt bort bröstförstoring med fett

Såhär är det, det spelar ingen roll vad jag tycker eller inte om bröstförstoring med fett. Men det är så att jag ofta får frågan, i meddelanden på Instagram, Facebook och på mail. Kvinnor frågar vad jag tycker och om jag har några kloka ord att dela med mig av. Därför kände jag att en post om detta är på sin plats och jag kan på en gång säga att denna text är helt och hållet baserad på vad jag läst mig till och egna slutsatser jag dragit med hjälp av information som jag hittat.

Mina tankar om bröstförstoring med kroppseget fett

Först och främst, få aldrig någonsin för dig att du inte duger som du är. Jag fattar att det känns väldigt läskigt om du just nu står inför att operera ut dina bröstimplantat och är livrädd för hur du kommer att se ut efter. Jag sökte själv mycket information efter min explant just om bröstförstoring med fett, för att jag så gärna ville återställa mina forna bröst. Inte dem med implantaten i, utan de stora och naturliga brösten jag hade innan alla operationer.

Jag ville desperat få tillbaka min kropp så att den liknade vad den en gång var, innan skalpell efter skalpell stympade det som jag associerade med min kvinnlighet. Jag ville tillbaka och jag tänkte att en korrigering med hjälp av mitt egna fett skulle vara svaret.

fettransplantation bröst

Efterforskningar gav insikter

Jag gjorde research om ingreppet, eventuella komplikationer, risker och om andra kvinnor som gjort detta, och det tycker jag att du också ska göra. Jag landade i min insikt i ett tidigt stadie: Jag kommer aldrig att få tillbaka det som förlorats och att återställa det jag förlorat är en omöjlighet. Det går inte. Jag landade i att fettransplantation d.v.s en bröstförstoring med fett aldrig kommer att vara ett alternativ för mig.

Den insikten gjorde ont och jag blev väldigt ledsen och jag är fortfarande det ibland. Jag hade på något sätt alltid tänkt att ALLT kunde fixas med en till operation, korrigeras och räddas upp. Men sedan stod jag utan backup, ingen mer livlina att använda och jag var lämnad med något som inte ens kändes som mig. Små konstiga bröst med lite utspridd volym på fel ställen som jag så desperat ville fylla ut till något ”normalt”.

Jag vill dela mina tankar kring fettransplantation och varför jag valt att avstå. Det blev så tydligt att det inte var för mig och jag har fem punkter som jag känner var övervägande för mig när jag bestämde mig att aldrig genomgå detta ingrepp. Jag delar dessa just eftersom många frågar mig om min åsikt. Notera att jag inte skriver detta för att ändra din åsikt eller få dig att göra varken det ena eller det andra, du gör som du vill med din kropp. Jag hoppas att du ska kunna fatta ett informerat beslut som du själv känner dig nöjd med.

Vad menas med bröstförstoring med eget fett?

Först av allt, vad innebär en bröstförstoring med kroppseget fett, en fettransplantation? Jo det innebär att man ”tar från de rika och ger till de fattiga” kan man säga. Ett område fettsugs, och kirurgen sprutar in fettet på ett annat ställe, till exempel brösten. Precis som vid en Brazilian butt lift (BBL). Det här är ett ingrepp som många plastikkliniker erbjuder idag. Antingen som en kombinerad operation med bröstimplantat och samtidig fettransplantation, eller endast fettransplantation.

Varför jag valt bort bröstförstoring med eget fett

1. Fettnekros och framtiden

Fettnekros är när en del av det transplanterade fettet dör och detta kan bidra till att det bildas små hårda klumpar. Dessa små klumpar är inte helt lätta att skilja från t.e.x bröstcancer vid en mammografi och kan i sin tur leda till att man kan behöva genomgå en (eller flera) biopsier (när en läkare sticker in en nål i bröstvävnaden för att suga ut celler och sedan analysera) för att kunna se om ”klumpen” är cancer eller exempelvis då fett.

Den stressen vill inte jag behöva vara med om och är det är den främsta anledningen till att jag känner att önskan om förstoring med eget fett inte är för mig. Jag menar, hur mycket ska den här stackars kroppen och knoppen klara av? Här kan du som vill läsa en studie som påvisar att fettnekros lätt kan förväxlas med bröstcancer.

2. Fettemboli

Fettemboli är en välkänd risk vid fettransplantationer. Det är dock inte vanligt, men det kan hända och det är något man alltid ska ta i beaktning tycker jag. Fettemboli är som en blodpropp, men istället för blod så består proppen av fett. Det innebär att fettvävnad hamnar i blodomloppet där den i sin tur blockerar blodkärl, det bildas en fettpropp helt enkelt. Det här är en komplikation som kan leda till att man avlider – och det är inte lite fett i brösten värt för mig.

3. Osäkert resultat

Man kan inte veta hur mycket som blir kvar av fettet som transplanteras då en del av fettet dör och försvinner. Men andra ord kan det vara så att man blir missnöjd och inte får behålla så mycket av fettet som transplanterats och att pengar, tid och risker varit för typ ingenting.

4. Pengar och hälsa

Punkt tre leder mig rakt till punkt fyra. Behovet av ytterligare en fettransplantation kan uppstå om det är så att mycket av det transplanterade fettet försvunnit efter första operationen. Och helt ärligt – hur mycket ska ett par bröst få kosta egentligen – både i pengar men även ur hälsoaspekten. Varje operation som man genomgår är en belastning för kroppen. Och för att prata pengar så är fettransplantation ett dyrt ingrepp.

5. Klumpar, knölar och ojämnheter

Risken finns att ”donationsstället” på kroppen blir knöligt, buckligt och klumpigt samt att lymfsystemet påverkas negativt av ingreppet. Med donationsstället så menar jag den del av kroppen som man fettsugit för att kunna spruta in i brösten. Lymfsystemet och bindväven kan skadas och trots att kroppen är fantastisk och ”reparerar” sig själv, så kan det vara så att det inte blir riktigt lika bra som innan. ”Oskuret är bäst” är ett uttryck som jag finner för min egen del är väldigt sant.

Frisk, vanlig vävnad är alltid bättre än ärrvävnad. Och ett trögare lymfsystem tackar jag nej till då mitt är trögare än trögast efter mina operationer jag redan genomgått. Här kan ni läsa lite om fettsugning på svenska ödemförbundets hemsida.

Acceptans är svårt

Behövde jag välja mellan förstoring med silikonimplantat eller förstoring med fett så hade jag valt det senare alla dagar i veckan kan tilläggas då jag tror att det är ett skonsammare alternativ för kroppen. Någonstans väljer vi själva vad som är ”värt” att utsätta våra kroppar för i jakten på att älska oss själva och acceptera hur vi ser ut. För mig var det helt enkelt inte värt riskerna att utsätta mig för en fettransplantation, jag valde att stoppa mig själv och låta kroppen vara. Det var inte enkelt och det är svårt att hitta acceptans i att det blivit som det blivit. Och jag kanske kommer genomgå någon mindre rekonstruktion senare i livet, det vet jag inte, men den kommer inte bestå av fettransplantation i alla fall.

Den här texten var kanske inte det du allra helst ville läsa idag, eller så var den precis vad du letade efter för att kunna fatta ett beslut. Må gott och var snäll mot din kropp, den ska hålla hela livet.

Johanna Krig,
Breast Implant Illness informatör i Sverige

Här kan du läsa mer om ärrlänkning efter explant
Läs mer om Breast Implant Illness

Flera typer av cancer kopplade till bröstimplantat, bia-scc & olika lymfom

Flera typer av cancer kopplade till bröstimplantat, bia-scc & olika lymfom

I början av september i år gick amerikanska FDA ut med information om att det inkommit rapporter om olika cancersorter sammankopplade med bröstimplantat.

Bland annat så är det olika typer av lymfom (cancer i immunsystemet) samt en cancersort som benämns som BIA-SCC (Breast implant associated squamous cell carcinoma) som utvecklas i kapselvävnaden som bildas runt bröstimplantat.

Cancer av bröstimplantat: BIA-SCC, bia-alcl samt olika typer av lymfom

Squamous cell carcinoma (SCC) betyder skivepitelcancer på svenska. Lymfomen som beskrivits är inte samma lymfom vid namn BIA-ALCL, utan det är alltså andra typer av lymfom som nu kan sammanlänkas med bröstimplantat.

När FDA gick ut med den här informationen i september så hade färre än 20 fall av BIA-SCC diagnostiserats och under 30 fall av olika typer av lymfom. I dagsläget så har man alltså fastställt att bröstimplantatsbärare kan drabbas av flera typer av lymfom, skivepitelcancer och anaplastiskt storcellslymfom. Här finns en artikel att ta del av som är på svenska.

cancer av bröstimplantat

vad fda egentligen säger är att de inte har en aning om hur många som kommer att drabbas

I nuläget väljer FDA att gå ut med informationen om att de tror att det är ovanligt att drabbas av BIA-SCC och de olika typerna av lymfom som kopplats till bröstimplantat. Precis som de fortsätter att säga att det är ovanligt att drabbas av BIA-ALCL. I samma mening så helgarderar de sig med att säga att man inte vet hur stor risken är att drabbas i dagsläget för den som har implantat. Med andra ord så vet man inte hur många som kommer att insjukna och hur stor den egentliga risken för den som har bröstimplantat är.

FDA uppmanar läkare, sjukvårdspersonal, personer som har implantat idag, personer som önskar att operera in implantat att de ska informeras om dessa risker.

Vem kan drabbas av dessa olika cancersorter?

Till skillnad från BIA-ALCL som tycks drabba större andelen av kvinnor som har texturerade implantat så ser det lite annorlunda ut med BIA-SCC samt de andra typerna av lymfom som rapporterats. Fallen som rapporterats har varit kvinnor med släta implantat, texturerade implantat, koksaltimplantat och silikonimplantat. FDA fastställer att det är en växande problematik och att deras förståelse för den här typen av risker ökar.

Här kan du läsa vad FDA skrivit:
https://www.fda.gov/medical-devices/safety-communications/breast-implants-reports-squamous-cell-carcinoma-and-various-lymphomas-capsule-around-implants-fda

Symptom på BIA-SCC

  • Knölar i brösten eller i armhåla
  • Förhårdnad i bröstet
  • Smärta
  • Hudrodnad eller hudförändringar
  • Ena bröstet svullnar upp

Det verkar som om BIA-SCC är en mer aggressiv cancer än exempelvis BIA-ALCL och risken för spridning verkar också var högre. Här finns en rapport att ta del av: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6278994/

Till dig som har bröstimplantat idag

Får du symptom kring brösten som inte känns igen – kolla upp dessa! Det kan kanske ta emot att gå till läkaren ibland, eller söka sig tillbaka till sin plastikkirurg för hjälp, men det är verkligen jätteviktigt.

Det händer ibland att kvinnor som söker hjälp blir hemskickade med en klapp på huvudet, lugnande ord och ett nonchalant ”Det där är inget, läs inte så mycket skräckhistorier på nätet, du behöver inte vara orolig.”

Mitt råd till er: Är du orolig, känns något fel – då ska du söka vård och du ska göra det tills att någon tar dig på allvar. Du kan söka hjälp på vårdcentralen som kan remittera dig vidare till bröstmottagning. I vissa landsting finns det bröstcentrum eller bröstmottagningar som du kan söka dig till direkt. Ge inte upp! Det kan finnas ganska stora kunskapsglapp i vissa fall när det kommer till just bröstimplantatsrelaterade cancersorter då de inte är jättevanliga, ta med information till den vårdpersonalen som du ska träffa, det skadar aldrig att vara väl förberedd och välinformerad som patient.

Till dig som funderar på att operera in bröstimplantat

Det finns massor jag vill säga här, men var informerad. Läs allt du kan hitta och från botten av mitt hjärta önskar jag innerligt att du låter bli att operera dig, bröstimplantat kommer aldrig att vara värda din hälsa, den är det mest värdefulla du har.

Johanna Krig,
Breast Implant Illness informatör i Sverige

År 2022 bör vi veta mer om hur bröstimplantat påverkar kroppen

År 2022 bör vi veta mer om hur bröstimplantat påverkar kroppen

I våras bestämde jag mig för att göra en enkätundersökning. Varför? Jo, för att jag vill jobba för förändring. Jag är less på att gråta ut i media och ”bara” berätta om hur skadad jag och många andra blivit av våra bröstimplantat. Om bristen på information, om brist på förståelse och om hur vården inte ser eller förstår oss när vi söker hjälp, om och om igen. Enkäten belyser informationsglapp, brist på förtroende, bristande kommunikation, symptom, explant, behovet av förbättringsåtgärder i form av transparens, information, ödmjukhet inför det ”okända” och även behovet av tillförlitliga studier och forskning gällande Breast Implant Illness.

år 2022 ska vi veta mer om bröstimplantatens påverkan och reella biverkningar i våra kroppar

Det duger inte att gissa, tro eller chansa – år 2022 bör vi veta vilka biverkningar och komplikationer, direkta och sena, som är faktiska gällande en medicinteknisk produkt som funnits sedan 60-talet – bröstimplantat.

Det borde redan idag finnas data och biverkningslistor på de olika bröstimplantaten innehållande vanliga, sällsynta och ovanliga biverkningar, precis som på exempelvis läkemedel.

Hade man velat att det fanns, så skulle det finnas efter så många decennier. Någonstans har det gått otroligt fel och det drabbar framförallt kvinnor, världen över. Bröstförstoring är sedan länge världens vanligaste skönhetsoperation. Och då såklart också även de allra flesta plastikkirurgers största kassako och levebröd.

symptom BII

Jag kan inte hjälpa att känna en stor sorg och enorm frustration när jag tänker på hur många som far illa, men att inget händer. Tiden har funnits, det kan ingen säga något om, men det som saknats i alla år är troligtvis intresse, resurser och ekonomiska förutsättningar för att utföra forskning och studier. Få verkar ha intresse i att få fram fakta och evidens som behövs för att kunna garantera säkerhet för kvinnor världen över som fått eller ska få bröstimplantat inopererade i sina kroppar. Bröstimplantat är den stora elefanten i rummet. Det finns inga bevis på att de är bra för kroppen heller kan tilläggas, men jag är säker på att väl utförda studier och forskning (som inte är sponsrad av implantattillverkarna själva) kommer att kunna bevisa skadan som implantat kan göra inuti en frisk kropp.

Pengar borde inte få styra en så stor hälsofråga

Få verkar vilja ta reda på sanningen och som så många andra gånger är det pengar som styr och ingen vill ta ansvar globalt eller här i Sverige, varken Läkemedelsverket eller på regeringsnivå. Allt bara tillåts att fortsätta trots att kvinnor vittnar om sjukdom och ohälsa som inskränker deras livskvalitet till den grad att de inte längre kan arbeta, ta hand om sig själva och sina barn. Trots att kvinnor rapporterar in sina biverkningar till Läkemedelsverket… Vart är reaktionerna? Vart är en lag som gör det tvingande att upplysa om dessa biverkningarna för patienterna som ska operera in implantat?

Ovanpå detta så framkommer det inte bara att en sorts cancer är sammanlänkad med bröstimplantat – utan nu även flera. Vad mer ska komma fram utan att något händer?

Den senaste rapporten som BRIMP (bröstimplantatsregistret) publicerat visar en dubblering av explants det senaste året. Jag vet att det inte är ett sammanträffande och jag kan stå rakryggad och stolt i att informationen som sprids via sociala medier och den här webbplatsen till viss del ligger bakom att informationen idag finns att ta del av så att fler kvinnor kan finna hjälp.

Men jag undrar: Vad ska behöva hända för att forskning ska prioriteras? Vem ska ta steget och se till att det händer? Vem tar ansvar? Finns intresse och resurser idag?

Nästa viktiga fråga är: Vad kommer evidens för bröstimplantatens reella risker/biverkningar i slutändan komma att betyda för plastikindustrin? Vem är villig att bära ansvaret?

Rapporten talar sitt tydliga språk

Ladda ner den för att läsa den i sin helhet. Som bilaga kommer det även att publiceras samtliga svar på frågan: ”Du som gjort explant: Vilken är den största skillnaden i ditt mående?”. Anledningen till att den publiceras som ensam bilaga är att det inkom över 100 svar och många av dem var långa och utvecklade, och eftersom det är en nyckelfråga, och vissa anser att Breast Implant Illness inte existerar och att få kvinnor upplever förbättring efter explant, så kändes den därför viktig att ge plats.

Rapport om breast implant illness

Har du orkat läst såhär långt? Tack!

Johanna Krig,
Breast Implant Illness informatör i Sverige

 

Lotta fick silikonimplantat vid bröstcanceroperation, vill varna andra

Lotta fick silikonimplantat vid bröstcanceroperation, vill varna andra

Lotta drabbades av bröstcancer och opererades i januari 2022. Innan sin bröstcanceroperation diskuterade hon med sin bröstkirurg. Han övertygade Lotta om att silikonet som implantatet var gjort av var ”top notch”. Kirurgen försäkrade henne om att hon skulle må mycket bättre både fysiskt och psykiskt med implantatet än utan.

”Det bara är dåligt silikon som man reagerar på”

Lottas magkänsla sa nej då hon var rädd att hennes kropp inte skulle tåla silikonet då hon var känslig mot gluten, mejerier och hade utretts för ME/CFS. Hon hade även haft långa perioder av utmattning i bagaget. Lotta kände helt enkelt att hennes kropp kanske skulle reagera på silikonet, hon berättar:

– Bröstkirurgen sa att de använde sig av medicinskt ”top notch” silikon och att man inte reagerar på det. Han sa att det bara är dåligt silikon som man reagerar, på och som jag troligen läst skräckhistorier om på nätet.

Men såhär efter bröstcanceroperationen önskar Lotta att hon lyssnat på sin magkänsla.

– Väldigt omgående så svullnade det nya bröstet upp och ömmade väldigt mycket. Det var så spänt så det var blankt. ”Normalt vid läkning”, sa bröstsköterskan som jag kontaktade flera gånger. Men jag kände på mig att detta inte alls var normalt, berättar Lotta.

efter bröstcanceroperationen ändrar bröstet färg och spricker upp

Lotta fick antibiotika och väntade i två veckor. Men bröstet var fortfarande spänt och hade börjat ändra färg. En dag sprack stygnen upp och det rann ut gul sårvätska ur bröstet. Lotta ringde 1177 för rådgivning och valde sedan att åka in till akuten. Hon hade känslan av att hennes kropp stötte bort implantatet och hon ville få det bortopererat så fort som möjligt. Lotta berättar vidare:

 – Jag hade cellnekros som behövde klippas bort vid stygnen och bröstkirurgen på akuten tryckte och mjölkade ur massor med gul sårvätska ur bröstet. Jag fick känslan av att hon höll min kirurg som opererat mig om ryggen. Hon sa att hennes teori ändå var att det bara blivit för spänt av implantatet – inte att jag fått en reaktion av själva implantatet. Men det var verkligen inte ett för stort implantat som opererats in. Utan det skiljde nästan två kupstorlekar på det lilla nya vänstra bröstet och mitt andra egna högra bröst.

Lotta kände sig misstrodd av läkarna som ville propsa på att hon skulle behålla implantatet.

– Jag fick verkligen stå på mig mot flera läkare som först föreslog att de skulle försöka sy igen det och ge det några dagar. Det var ren galenskap! Aldrig i livet kände jag och krävde att få det utopererat. Precis som min kropp och magkänsla skrek till mig! Det skulle bort, berättar hon.

Lotta vill varna andra bröstcancerpatienter 

På sjukhuset pratade Lotta med en erfaren bröstsköterska. När läkare och kirurg lämnat rummet så sa sjuksköterskan att hon skulle gjort precis som Lotta. Två dagar senare opererades bröstimplantatet äntligen ut och Lotta kände redan på uppvaket att hon mådde så mycket bättre. Skillnaden var enorm. Hon bad om att få åka hem redan samma kväll då hon kände att sjukvården verkligen svikit henne och att hon helt tappat förtroendet.

– Ju mer jag läser om Breast Implant Illness så känner jag att jag hade rätt, och jag skulle vilja varna andra kvinnor särskilt vid direktrekonstruktion vid bröstcanceroperationen. Att de inte ska låta sig övertalas att sätta in implantat. Mina snabba symptom kanske kom på grund av min känslighet. Medan andra kvinnor med implantat efter cancer kanske får symptom långt senare. Kanske man inte ens misstänker implantatet i så fall, utan bara tror att det är biverkningar efter cancerbehandling eller annat. Därför jag vill nå ut med min historia och skapa debatt även om detta medicinska ”helt ofarliga” silikon landstingen erbjuder, säger Lotta.

”Ologiskt att utsätta en redan så skör och nedsatt kropp för ett implantat som den ska acceptera”

Lotta berättar att om man vill ha en bröstrekonstruktion av egen vävnad som tas från mage och lår så måste man vänta ett år efter sin bröstcanceroperation. Men silikonimplantat blir man erbjuden direkt i samband med sin bröstcanceroperation då det är ett så ”litet” ingrepp. I alla fall jämfört med en rekonstruktion av egen vävnad. Lotta berättar att hon tycker att det är ologiskt egentligen, att utsätta en redan så skör och utsatt kropp för ett implantat som kroppen ska acceptera och läka ovanpå allt annat som händer.

Lotta anser också att ytterligare något att ta i beaktning när man funderar på att operera in implantat vid bröstcanceroperation är att det inte alltid blir så lyckat rent estetiskt:

– ”Det är ingen skönhetsoperation utan en rekonstruktion”, sa de när jag efteråt ifrågasatte den stora storleksskillnaden. Det nya vänstra bröstet var mycket mindre, än mitt kvarvarande högra bröst. Jag menar, jag förstår att det är skillnad mot ett kosmetiskt insatt implantat och ett naturligt bröst. Speciellt då man ju vid bröstcancer måste ta bort mer vävnad för att få bort all cancer. Men man borde vara mer tydlig med att brösten kommer skilja så pass mycket i storlek och inte alls bli symmetriska efter operationen. Iallafall inte om man har lite större byst.
Jag ångrar mig djupt.. men det är väl en mening med det så man kan ha mig som avskräckande exempel på hur det faktiskt kan gå, säger Lotta.

 

Lotta, tack så mycket för att du delade med dig av din erfarenhet om bröstimplantat vid konstruktiv kirurgi vid bröstcancer. Det är ett väldigt viktigt ämne och något som definitivt behöver bli mer informativt, transparent och även göras studier på vad som faktiskt är det bästa i långa loppet för varje enskild patient.

Ta hand om era kroppar ❤️,

Johanna Krig

Läs också:

Om explant

Eller besök vår Instagram för mer information, livsöden och annat rörande BII.

Fallrapport: BIA-ALCL upptäckt efter explant

Fallrapport: BIA-ALCL upptäckt efter explant

Fallrapport från Norge 2022: BIA-alcl diagnostiseras efter explantation som skedde pga bröstcancer. Citat från rapporten: ”Vårt fall kan stärka att man rutinmässigt bör utföra kapsulektomi hos asymptomastiska patienter som har en historia av texturerade implantat…”

Kvarlämnade kapslar, bia-alcl ett år efter explant

Kvinnan som denna fallrapport handlar om har först fått bröstcancer och behandlingen bestod av så cytostatika samt att cancertumör och bröstimplantat opererades ut.

Kirurgen som opererade ut kvinnans bröstimplantat inspekterade kapslarna vid explant och gjorde bedömningen att de såg ”normala” ut. Det fanns inte några tecken på serombildning (vilket är ett vanligt symptom på BIA-alcl). Inga misstankar väcktes således om att kvinnan skulle kunna vara drabbad av BIA-alcl och kirurgen agerade efter detta och kapslarna lämnades kvar i kvinnans kropp.

BRIMP rapport 2020

två olika sorters cancer i kvinnans bröst

Ett år efter att kvinnan blivit diagnostiserad med bröstcancer och genomgått explant + cytostatikabehandling så utförs en mammografi. Den ser normal ut, men en månad efter den normala mammografin utförs även en magnetkameraundersökning. Då kan man se att patienten har drabbats av BIA-alcl. Patienten hade då inte serom utan en tillväxt i bröstet som var BIA-alcl och man har kunnat konstatera med prover att bröstcancern och BIA-alcl inte var samma sorts cancer utan två olika.

Här kan du läsa rapporten som man tyvärr behöver vara medlem/betala för att kunna ta del av i sin helhet. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/35236698/

det behöver göras mer

Jag  kan inte låta bli att känna att det görs för lite och för få ansträngningar för att ta reda på fakta här. Att man inte jobbar evidensbaserat utan snarare bara gissar och väljer att ta genvägar på bekostnad av kvinnoliv. Kvinnan i den här fallrapporten hade troligtvis inte behövt få TVÅ cancerdiagnoser inom loppet av ett år om man gjort rätt från början. Istället så valde kirurgen att lita på sina ögon, trots att BIA-alcl faktiskt inte kan diagnostiseras med blotta ögat utan endast på laboratorium. Varför lämnar man kapslar kvar hos en kvinna med bröstcancer om man ändå tar ut implantaten? Bekvämt kanske? Inte lika tidskrävande? Oavsett anledning så gav detta beslut ödesdigra konsekvenser.

Det är bortom mitt förstånd hur det idag inte kan finnas studier på vilken effekt kvarlämnade kapslar kan ha i en kropp. Det är liksom inget man ens läser om att det är på g. Jag kan inte förstå varför ingen tar på sig ansvaret att ta reda på, genom studier och insamlad statistik, hur vida patienter med exempelvis symptom på Breast Implant Illness tillfrisknar i olika grad beroende på kvarlämnade kapslar eller total kapsulektomi.

Självklart bör vara att snarast fastställa siffror på vad risken är att få BIA-alcl efter explant med total kapsulektomi VS med kapslar kvar i kroppen. Vem tar ansvar här och vad ska behöva hända innan det kommer evidensbaserade  rekommendationer på bästa tillvägagångssätt vid explant oavsett orsak? Inte bara här och nu, utan att man också tänker 10, 20, 30, 40 år framåt i kvinnornas liv, det är väl det minsta man kan begära?

Det här är otroligt viktiga aspekter som bör undersökas och inte viftas bort.

VILKA SYMPTOM KAN BIA-ALCL GE?

  • Bröstsvullnad
  • Smärta i bröstet
  • Serom/vätskeansamling kring bröstimlantat
  • Rodnad
  • Förändrad känsel i bröstet
  • Knölar i bröst eller armhåla
  • Svullna lymfkörtlar
  • Klåda på eller runt brösten
  • Att brösten blir asymmetriska eller förändrar utseende
  • Hudutslag på eller kring brösten
  • Bröstet blir hårt
  • Trötthet
  • Viktminskning
  • Nattsvettningar

Kom ihåg att alltid söka vård om du har symptom som skulle kunna vara BIA-alcl!

Ta hand om era kroppar ❤️,

Johanna Krig

Läs också:

Att operera ut implantat blir allt vanligare

Mer om BIA-alcl

Om explant

Eller besök vår Instagram för mer information, livsöden och annat rörande BII.

Att operera ut bröstimplantat blir allt vanligare enligt bröstimplantatsregistret

Att operera ut bröstimplantat blir allt vanligare enligt bröstimplantatsregistret

Att operera ut sina bröstimplantat blir bara vanligare och vanligare. Enligt BRIMP’s senaste rapport för år 2020 så har den högsta siffran explants registrerats, detta trots pågående pandemi. 404 kvinnor opererade ut sina implantat 2020 enligt BRIMP (bröstimplantatsregistret).

Bröstimplantatsregistret: ”oro största anledningen”

Som grundare och administratör av den nordiska stödgruppen för kvinnor som är drabbade av Breast Implant Illness så är jag 100% säker på att en stor andel av kvinnorna som genomgått explants 2020 finns i min stödgrupp. De flesta är inte bara oroliga för att implantaten ska ha en negativ inverkan på deras kroppar. Utan implantaten har alltså redan orsakat en negativ inverkan på deras kroppar – och de vill få tillbaka sin hälsa och sina liv.

Här visas ett utdrag på statistik från BRIMP’s (Bröstimplantatsregistrets) rapport från år 2020.

BRIMP rapport 2020

Det är toppen att någon vågar peta på den här frågan; men vi behöver mer. Jag jag tycker att det behöver göras bättre och det behöver gå fortare. Man måste också sluta benämna Breast Implant Illness som ”patientupplevd”. När ska vi i Sverige, liksom i USA erkänna Breast Implant Illness existens? FDA har ju för länge sedan konstaterat att Breast Implant Illness existerar, även om de ff tjatar om att mer forskning behövs. Varför görs inte det här? När ska vi som är drabbade kunna bli trodda? Inom privat- och primärvård? När ska kunskapen ökas generellt och vem tar ansvar?

När ska vi bli bekräftade på riktigt?

Jag vet inte riktigt om jag vill kalla BII för ”patientupplevd”, det känns på något sätt fel. Har man någon gång levt i en familj där en av familjemedlemmarna blir sjukare för var dag som går, spenderar mer och mer tid oförmögen att jobba, delta i familjeaktiviteter och känner att livet rinner ur händerna – då vet jag inte riktigt om jag kan begränsa sjukdomen till endast patienten. Det är en sjukdom som drabbar alla anhöriga som är i kontakt med den som är sjuk – varje dag. Det är inte ”patientupplevt”, det är en realitet, sjukdomen existerar i allra högsta grad och den drabbar hela familjer.

men kan vi börja kalla BII för vad det egentligen är?

Kan vi snälla bara kalla BII för vad det verkligen är? En sjukdom eller ett syndrom om man nu vill det. det finns en väldigt tydlig symptombild med minst 11 symptom som är väldigt vanliga och en drös med symptom som förekommer i varierande grad och skiljer sig åt mellan individer. Det finns också bot mot denna fruktansvärda sjukdom i många fall, som fungerar olika bra i varierande grad, men det bör understrykas att majoriteten ändå blir friska/avsevärt mycket friskare – jag talar om explant – att operera ut implantat och omgivande kapslar.

Forska – tiden är inne, kvinnor har svikits i decennier

Det borde forskas i hur stor andel som faktiskt blir bra eller bättre efter explant. Och för att få slut på diskussionen en gång för alla så borde studien ha två grupper där den ena tar bort kapslarna och den andra har kvar dem. Viktigt då är givetvis att studien pågår under längre tid för att säkerställa att förbättringar av symptom är permanenta. Förslagsvis upp till 1,5-2 år efter explant för att resultatet verkligen ska bli tillförlitligt. Detta är självklart extra viktigt då det finns kvinnor som endast opererar ut implantaten (lämnar kvar kapslar), och får en direkt symptomlindring efter operationen men efter en tid börjar utveckla fler symptom på nytt och opererar bort kapslarna i en andra operation. I hopp om att bli helt friska (vilket många faktiskt blir).

Många kirurger i Sverige förespråkar och ofta rent av övertalar kvinnor att behålla kapslarna, vissa säger att kapslarna ”försvinner i kroppen”, jag har till och med hört kvinnor säga att kirurger försäkrat dem om att ”kapslarna är BRA att lämna kvar”. Jag kan liksom inte förstå den logiken egentligen. Bra? Hur blir de tomma ihåliga ärrkapslarna som kan innehålla inflammation/främmande kroppsreaktion och möjligen utveckla BIA-ALCL på sikt något BRA? Och jag vet förklaringen, hört den hundratals gånger – men jag köper det inte. Inte alls. Sanningen är ju att ingen vet och just nu chansar man kortsiktigt och hejvilt med dagens kvinnor som försökskaniner. Har vi inte lidit nog?

Stapeldiagrammet nedan är utdrag från BRIMP’s rapport från 2020 och visar antalet registrerade explants från år 2014-2020.

BRIMP rapport 2020

Vart är forskningen som bekräftar?

Det är idag bara gissningar rörande BII, explants och vilken metod som ger bäst utfall. Gissningar duger inte när det handlar om någons liv. Mammor, döttrar, systrar, mostrar, mor/far-mödrar, vänninor… De vill ha chansen till att må bra resten av sitt liv och inte bara en kort period. De vill ha de allra bästa förutsättningarna för att bli friska och fortsätta vara friska. Det borde vara uppenbart – men när det inte ens är uppenbart att kvinnor blir sjuka av bröstimplantat så antar jag att detta inte är så solklart som det låter. I USA, där det det i skrivande stund finns flest erfarna explant-kirurger så är det ingen av dessa som förespråkar att lämna kapslarna kvar. Då är det ändå kirurger som jobbat med enbart explant-patienter i flera år.

Studier krävs och det är dags att man slutar gissa nu, förlorarna är i alla lägen kvinnor som valt att lägga dyra pengar på implantat som bekräftats som så pass skadliga för hälsan att de i USA har en black boxed warning (samma som cigaretter).

Uppfatta mig rätt nu, jag tycker att det är jättebra att BRIMP för statistik och bekräftar att antalet explants ökar och att man verkar ha förstått varför, men det behövs också mer och att någon tar ansvar och gräver djupare här. Kirurger borde också tvingas att redovisa explants, anledningen till dem, val av metod och uppföljning. Det här är inte längre ”bara” kosmetisk kirurgi, för mig slutar det vara kosmetiskt den dagen det övergår till sjukdom, lidande och en operation som görs för att tillfriskna. Operationen, explant, är inte kosmetisk, den är ett måste för många, en sista utväg att få sitt liv tillbaka. En elektiv operation där statistik och en utarbetad bästa-praxis borde finnas, en operation som egentligen borde vara statligt finansierad kan tyckas. Precis som många andra operationer är idag.

Jag hoppas att Bröstimplantatsregistret i framtida rapporter tar med statistik över hur många patienter som upplever förbättring efter uttag av implantat och kapslar vs endast implantat, de grupperna måste särskiljas. Det vore intressanta siffror och de skulle även kunna användas för att sätta ordentliga riktlinjer för hur kvinnor drabbade av BII som bäst blir hjälpta på lång sikt – vilken operationsmetod som gynnar ett bestående tillfrisknande.

Ta hand om era kroppar ❤️,

Johanna Krig

Läs också:

BRIMPS rapport för 2020

Mer om Breast Implant Illness

Om explant

Eller besök vår Instagram för mer information, livsöden och annat rörande BII.